Jag tror att jag kommer tillbaka.

Kanske kommer det nåt framöver.

Tid

Jag skulle ha skrivit i bloggen men jag har inte tid. Rätt vad det är kan du räkna med en ketchupblogg där allt bara sprutar ut. Jag tänker trots att jag inte skriver. Det kan vara bättre än att skriva utan att tänka. Lite 60-tal går det ju att lyssna till. Ha det bra!

Mitträcken

I dag har jag ingen fantasi utan jag skriver av en insändare som väckte uppseende i lokalpressen. Många lyckades jag reta! Hi,hi.

Felplacerade mitträcken?

Alla undersökningar har visat att vägverkets mitträcken minskat antalet dödsolyckor i trafiken. Det är ju bra, men jag förstår inte varför dessa räcken inte kan placeras mitt i vägbanan?

Ibland är körbanan smal och ibland är den bred. Det går bra att göra omkörningar där vägen är bred. Däremot kan det vara stört omöjligt att ta sig förbi ett fordon på den smala sträckan.

Trots att jag har en ganska smal bil, är det problem med omkörningarna. Man är tvungen att signalera och blinka för att den framförvarande ska bromsa in och köra åt sidan. Detta innebär självklart en risk för vederbörande, som faktiskt i värsta fall kan köra av vägen.

Varför ska vi ha det på detta viset? Mitt råd är:

- Lägg mitträckena där de ska vara – i mitten!

Sign. Blir nog MC i vår.

Snacka om att detta retade många. Kul!

Men vi sitter alla i samma bil!

Retreat

Dagarna är upphängda på tillfälligheternas snöre, sa Frida Müller.

I dag är en sådan dag. Förkylningsvargen har slagit käftarna i mig, något som jag inte upplevt på tio år minst.

Jag tänkte i morse att idag går jag inte ut. Detta ska bli en tankedag. Jag tror att det är nyttigt med en resumé nån gång. Jag få t ex tid att skriva i bloggen. Jag arbetar ju på dagarna och sover mer och mer borta på nätterna så det blir inte mycket bloggeriande. I dag har jag tid! Nu kan jag sitta en stund innan resan går vidare.

Men när jag väl sitter på sängkanten, ramlar alla tankar och intryck runt i skallen så det blir omöjligt att återge.

Ska jag skriva om Usama? Är du glad för att han är död?

Ska jag skriva om Juholt? Är det vår blivande landsfader?

Ska jag skriva om kärnkraften? Hur stor är sannolikheten…?

Ska jag skriva om idrott? Nej!

Ska jag skriva om pedofiler? Hur viktiga är dom?

Ska jag skriva om livet? Det är nu!

Ska jag skriva om döden? Det är sen!

Jag tror att jag skriver inget mer. Jag hostar vidare. Så länge man hostar, lever man!

Jag spelar lite Beatles. The fool in the bed, eller vad den nu hette.

I soffhörnet

När TV-n aldrig blivit påslagen. Mörkret börjar komma och inga lampor är tända. Spotify med favoritlistan spelar och ett glas vin står på bordet. Då börjar man fundera.

 Allt kan vara lätt eller olätt.

Det är när molnen kommer glidande fast himlen är klar. De skira björkarna står som svarta silhuetter i skymningen.

Då är det skönt att få tröst av musiken. Eller att ringa till en kuratorkamrat som lyssnar.

Tack du!

Joe Cocker!

Vår.

 

I kväll är jag lycklig. Kan det inte få vara så?

Hallå!

Hundrade

Tionde har förekommit i Svea rike förr. Numer är det endast suspekta frireligiösa sekter som använder sig av detta. Tio procent av lönen går till någonting som kommer församlingen till godo. Kanske en ny kyrktupp?

Idén med tionde skulle kunna överföras till samhällelig nivå.

Vi pensionärer som fått lönen halverad i ett slag, sitter och tuggar blodpudding, medan många av barnen har en inkomst dubbelt så stor som man själv haft. Vore det inte ett bra förslag att barnen skulle betala en hundradel av inkomsten till sina gamla föräldrar. Säg att man har tre barn med en månadsinkomst på 40000 kr. Det skulle innebära 1200 i pensionsökning. Då kanske de gamla skulle ha råd att köpa senaste monsterspelet till julklapp.

Pensionärer, vad tycker ni?