Säng
Av någon anledning har sängen fått en central betydelse. Det finns nittiocentimeters, etthundrafemcentimeters, etthundraåttiocentimeters. Själv har jag en etthundratjugocentimeters (det är inte storleken det beror på, det är leken, hi hi).
Nåväl. På sängkanten sitter jag och funderar. Det är mitt bästa funderarställe. När jag ska gå och lägga mig, när jag vaknar på natten eller på morgonen när sömnen är slut. Det är på sängkanten jag fattar alla beslut, planerar framtiden, gör upp en budget och känner oro eller lugn.
Sängen är viktig! Särskilt kanten.
Mitt i natten. P1 skvalpar vågor, P2 är för djupt, P3 återstår. Jag lutar ikull från alla tankar och lyssnar i symbios med alla skiftarbetare till nattens röst, eller vad det heter. Ring så sover vi, kanske.
Då hoppas jag att det blir en dag till med upplevelser.
Sov för fan, den nya dagen randas!
Snart är det sommartid också. Tur att man slipper löneslavsarbete!
23 mars 2011 den 17:15
Hm, jag är mest grinig på sängkanten. Åtminstone på morgonen.
24 mars 2011 den 08:34
Eftersom jag har så kallt kan jag inte sitta och sparka med benen på sängkanten utan ligger mest insvept i flera täcken men det blir sanrt andra tider. Jag har ju inga problem med att sova annat än när det är fullmåne och då lägger jag mig inte ens. Man kan slumra till framför tvn Det är ett utmärkt sömnmedel. Har du inte provat det?
24 mars 2011 den 14:35
Jag somnar bäst till musik. Häromkvällen somnade jag till Spotify på soffan, men spotify har väl inte nått Jämtland än?