Volvo 145, sjuttia!

Den bästa bil jag haft!

Varje sommar åkte vi ned till havet på åttiotalet. Vi hyrde en stuga i Rigeleje, ett sommarstugeoråde i mitten av Hanöbukten. Det var alltid fint väder, vad jag minns.

Nån gång om dagen åkte vi till Degeberga och handlade. När vi kom upp på åsen i Olseröd flög fan i mig. Jag var yngre på den tiden. Backen ner till havet var lång och inbjudande.

– Här kan man koppla ur och spara bensin, tänkte jag

Det var så det började.

– Hur långt kan vi rulla?

Vi tog landmärken i form av vissa träd. För varje dag blev det längre. Sista dagen höll på att sluta i katastrof. Det var nämligen en nittiograderskurva på slutet. Den dagen höll det på att gå åt skogen. Med bredsladd klarade jag kurvan och sista biten satt alla och gungade i bilen för att få den fram till nästa träd. Det lyckades!

Jag har varit på samma ställe nyligen, men jag kan inte hitta trädet. Det kanske är dött?Bild

Ett svar till “Volvo 145, sjuttia!”

  1. Den bilen såg ju fin ut. Jag hade en röd saab med frihjul. Den hade rosthål som jag målat över med prästkragar och där det var bucklor målade jag moln. Den bilen behövde man inte låsa för ingen utom jag ville köra den.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: