Nära

Nära, innan, är bäst. När nära är förbi så blir det inte så spännande längre. Nära är spänning. Tänk att leva ett liv nära, utan att se hur det blev. Då skulle ju livet vara spännande hela tiden!? Det gäller att se livet som en näradödenupplevelse. Jag håller på att träna för det. Jag tänkte att man som död skulle kunna se döden som en näralivetupplevelse.

På bilden syns Madonna. Det är nära att tuttarna ramlar ut. Det är det som är intressant – inte om dom gjorde det. Att vara nära en människa och känna spänningar, är också intressant. Det är därför så många gifter sig, kan jag tro. Då försvinner helt plötsligt spänningen och skilsmässan står för dörren. Öppna inte dörren helt!

Närhet och innan är viktigt. Det är det bästa. Efter innan kommer efteråt och det är inte lika roligt.

Norah Jones sjunger The nearness of you, en låt som i musikerkretsar går under benämningen Tidaholm. Tidaholm ligger som bekant nära Hjo.

Mästare

Det finns många mästare (många mästrare också) inom olika grenar av människans skapande träd. En av de främsta var Viktor Borge, som avled 2000. Han kunde med perfekt timing, lyhördhet och skicklighet trollbinda en publik och få den att storkna av skratt. Dessutom var han en suverän pianist. Många av dagens ståuppare har en del att lära av Viktor.

Jag skickar med en av mina favoriter.

Libido

Libido är enligt Freud den psykiska energin, som hänger samman med könsdriften.

Därför tänkte jag återge en liten fräckis som jag smyglyssnade på när jag åt dagens i Burgsvik, Gotland. Detta är alltså en äkta gotländsk fräckis!

Det var tre herrar som satt och bedömde vilken samlagsställning som var bäst.

– Jag gillar missionären, sa ettan. Då kan man titta sin älskade djupt i ögonen.

– Jag tycker det är bäst att ligga under, sa tvåan. Då får jag se på brösten.

– Jag tycker det är bäst bakifrån, sa trean.

– Jaha, vad får du se då då, sa ettan och tvåan.

– Ja, senast tittade jag på sportspegeln, sa trean.

Koltrasten

Åtminstone några kvällar i mitt liv har jag suttit ensam i trädgården och njutit av en mild sommarkväll. Ibland har man mått si och ibland så.

Vare sig jag mått si eller så, så har ”husfågeln”, den svarta länken mellan himlen och jorden, suttit högt i en solbelyst björktopp och pratat och tröstat. Vi har faktiskt förstått varandra. Den lilla svarta fan har fått mig att förstå vissa sanningar om livet, döden och evigheten. Samma förnimmelse får jag när jag tittar in i en hunds ögon eller när jag lyssnar på Mozart. Man blir liksom ödmjuk och ekonominyheterna finns inte. Det är en givande upplevelse i livshjulet!

Lyssna!

Jakt

Jaktsäsongen har börjat. Hösten inleds med hundskall och visslande kulor över svampplockarnas böjda ryggar. Det har redan börjat med björnjakt. Tre björnar har skjutits, sa dom på TVn. Sen fortsätter det med älgjakt, ripjakt, rävjakt, harjakt, rådjursjakt, grävlingsjakt, vildsvinsjakt, bäverjakt osv osv. Allt som rör sig i skogen ska det skjutas på.

Den driften har jag aldrig förstått. Vad är det för tjusning i att skjuta ihjäl ett djur? Är det samma drift som gör att det finns frivilliga som åker som ”fredssoldater” till Afghanistan för att utsätta sig för nån slags spänning? Det spelar ingen roll om det är människor eller djur det skjuts på. Huvudsaken att det skjuts. Det är fränt med en bössa som det smäller om. Då är man trygg och har makt, vare sig det är ett djur eller människa.

– OK, vi måste ha mat, säger jägarna. Vem äter upp björnen då? Inte jag.

-Vi måste skjuta vargarna, dom är för många! Vi måste skjuta älgarna, dom är för många! Vi måste skjuta talibaner, dom är för farliga!

– Men känslan av att vara i naturen, en del av den, bland växter och djur i gryningstimman, det är det bästa! säger skjutarna.

– Kan man inte vara i naturen utan att förväntas döda? undrar jag.

Jag förstår att vi människor måste ha mat. Men jag förstår inte varför vi måste inkräkta på naturens egen balans. Jag förstår inte älghuvuden eller andra huvuden uppspikade på väggar i allehanda stugor. Förresten, vart tar allt älgkött vägen? Råkar det finnas i affären är det SVINdyrt.

Jag kanske är i minoritet, men jag tycker att instinkten att döda måste bekämpas. Den instinkten är människans största gissel och bevisar att vi fortfarande inte är civiliserade, utan vildar påhejade av splatter och propagandakrigsfilmer från visst håll.

Dylan får avluta.

Idrott

Jag kan inte hålla mig. Nu har friidrotten tagit över i rutan. Va kul! Nu kan vi sitta och slötitta på ingenting. Möjligtvis finns det en och annan välpumpad dam eller herrstjärt att fördjupa sig i.

Det intressanta är att lyssna på sportkommentatorerna, eller- törskan (det kanske finns nån enstaka). Vilken hängivenhet, vilken beundran, hänförelse, idoldyrkan det blir när nån råkar slå världsrekord riktigt grundligt. Det har hänt förr (Ben Johnson), men jublet dog bort. Har det blivit lättare att slå världsrekord idag? Vem vet? Jag tror att dopingteknologin förfinats i snabbare takt än träningen. Allt går ut på att lura sig igenom dopingkontrollerna.

Det är detta som fyller TV-kanalerna! Vänta bara, det blir fler VM,EM, SM, OS i alla upptänkliga sporter under hänförda kommentatorers kommentarer. Och alla sitter och fånglor på dumburken.

Idott är opium för folket! (Bryssel-85)

Titta på handikapp-OS i stället!

Hallå!

Jag lägger ner bloggen ett par dar. Jag har fått låna Carl Johan Vallgrens Kunzelmann & Kunzelmann veckan ut av en granndam. Det är en bok som passar mig. Språket, humorn, ironin… Fy fan va bra! Återkommer på I!

Vallgren är ju musikant också.