I soffhörnet

När TV-n aldrig blivit påslagen. Mörkret börjar komma och inga lampor är tända. Spotify med favoritlistan spelar och ett glas vin står på bordet. Då börjar man fundera.

 Allt kan vara lätt eller olätt.

Det är när molnen kommer glidande fast himlen är klar. De skira björkarna står som svarta silhuetter i skymningen.

Då är det skönt att få tröst av musiken. Eller att ringa till en kuratorkamrat som lyssnar.

Tack du!

Joe Cocker!

Ett svar till “I soffhörnet”

  1. Våren är både hoppfull och på något sätt vemodig. Aldrig kan skymingen kännas så ensam som just då och tankarna fara omkring i något lätt ljusblått skimmer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: