Arkiv för december, 2009

Gott nytt år!

Posted in dagens kommentar, musik, nyår on 31 december 2009 by storabh

Ett år fyllt av glädje och sorg väntar. Det är väl så det ska vara, livet alltså. Vi kan inte räkna ut så mycket på förhand, huvudsaken hälsan är hyfsad. I kväll känns det bra i alla fall. Kram på er!

Eftersom åren går och resterna av livet krymper så la jag  in Knocking on heavens door, fast inte med Guns n roses utan med Avril Lavigne. Det blir alltid en ny dimension när kvinnor sjunger karllåtar.

Dessutom kommer i bästa fall Bodil Malmstens  nyårsdikt att uppenbara sig, Skål trots allt. Den var med förra nyår också och förhoppningsvis nästa ock. IMG_0001 (Klicka på detta så ska Bodil dyka opp)

Jag kommer åter

Posted in musik, uppåt on 30 december 2009 by storabh

Efter en sådan formidabel succé som Firmafesten blev igår, tar det några dagar att hämta sig. Folk har faktiskt ringt hela dagen. Och egentligen är det inte min förtjänst. Det är alla underbara musikanters förtjänst. Det vimlar av dom i den här medelstora brukshålan. Särskilt gitarrister… å trummisar….å sångerskor….å basister….å keyboardister ….. alla är dom mina brukssvågrar!

En av mina höjdpunkter igår var Klas Hägglunds bassolo. Det var för att vända en sliten klyscha till allvar, världsklass!

Klas spelade förut med i ett annat känt borlängeband, Stonecake, som fick en hit Tuesday afternoon. Stommen och Marcus var också med. Idel borlängepöjkä!

Här är Klas in action!

Det märkvärdiga är att ingen märks. Inte mycket på Youtube, inget skvaller, ingen fyllekörning eller kokain på toaletten. Inga utkastade TV-apparater.  Helt vanliga vänliga människor. Som är BÄST! Jobb och familj har dom också (som om det skulle vara nån merit?), därför är dom bäst, borlängepöjkarna och jänterna!

I love you!

Ulf Lundell.

Posted in arbete, jul, musik, uppåt, viktigt on 30 december 2009 by storabh

Detta inlägg i bloggen ska egentligen handla om Firmafestsuccén i går (eller när det nu var?).

Folk hade pälsat på sig, ansträngt sig för att komma till festen. -20 grader och mellan 500-600 pers, som köat in för att lyssna på borlängemusikanter en vanlig djävla tisdag!

Det är inte undra på att jag sitter och försöker smälta det hela. Det kommer bilder så småningom (om nån vill se, är ju frågan).

Nu satte jag på Ulf Lundell ( på spotify, så klart), för att jag tänkte försöka höra vad han sjunger för ord. Nazzen ovanför åkte iväg och jag kände ensamheten.

– Jag drar på volymen, tänkte jag, så kanske jag förstår vad han sjunger Uffe, trots att jag har tinnitus och vaxpropp.

Kanske att den euforiska känslan efter en lyckad tillställning med 600 trevliga människor från 18 – 70, har gjort att jag inte kan höra ändå.

Nu har jag ätit och druckit och tänkte luta ikull. Gammal man lutar så gott han kan.

Kommer igen i kväll när jag piggnat till!

Så tänkte jag visa en del av min FÖRE DETTA vardag, som jag numer slipper, tyvärr!? Jag tänkte ligga och känna saknaden ett tag.

Hollies

Posted in musik, uppåt on 28 december 2009 by storabh

I morgon är det borlängebandens officiella firmafest. Unikt i Sverige! Det är elfte året nu och jag ger mig inte förrän detta dokumenteras av TV. Det är alltså en blandning av världsmusikanter och lokala förmågor som träffas, äter, umgås och pratar med varandra. Ett musikaliskt, vänligt, tillmötesgående sammelsurium av trevliga människor som spelar nåt instrument, eller sjunger nåt stämband.

Allt går egentligen hand i hand med Borlänges största aktivitet, Peace and love. Peace and love bland musikanter! Noo hard feelings, no competition, just fun and laughter!

Nu började jag prata engelska beroende på att vårt första band var The Hollies (men det är det ingen som vet). Sen kom Mando Diao, Sugarplum fairy osv. Jag tycker att vi lyssnar på Hollies och tittar på ett par bilder från Firmafesten 2007.

Märk väl att jag ljuger aldrig!

Tårar.

Posted in filosofi, funderingar, Minnen, nostalgi, Uncategorized on 26 december 2009 by storabh

Jag gråter så ofta nu förtiden. Det bara kommer, och jag skäms inte. Vad beror detta på? Kan det vara åldern? Alkohol beror det inte på, för jag gråter lika mycket ändå.

Det räcker med att jag ser nåt känslitgt på TV, lyssnar på musik, tänker tankar, så börjar tårarna komma. Jag ser det som ett hälsotecken.

I morse var det på TV några kvinnor som förlorat sina barn i tsunamin – tårarna kom. I kväll tittade jag på Woodstock – tårarna kom. I förrgår pratade jag med min 96-åriga morfar-tårarna kom. Jag tror att tårar är bra – såväl i glädje som i sorg! Tears in heaven!

Michael Jackson

Posted in musik on 25 december 2009 by storabh

är död.

Jag tittade på tvåan på nämnde Michael. Där såg man hans storhet. Videon Thriller

 kommer att gå till historien! Good night, folks!

Melody Gardot

Posted in jul, musik on 25 december 2009 by storabh

Så var det den sextiotredje juldagen. Julaftonen var lugn och fridfull. Juldagen verkar att bli likadan. Jag inväntar snöovädret, som skriks ut på alla löpsedlar på yxi kaxi ICA maxi. Det är bäst att hålla sig inne. Jag sitter och smuttar på en Laphroaig, som jag  fick i julklapp. Tomten är snäll!

Jag kollar en ny kvinna som jag fick igår (nys om alltså).  Hon finns på Spotify och heter Melody Gardot. Hon lärde sig tydligen musikens makt efter en svår bilolycka, när hon gick i musikterapi.

Over the rainbow har tolkats på många sätt genom åren. Detta är Gardots version. Mjuk, jazzig, lågmäld men med intensitet och lite annorlunda arrangemang, och det är inte fy skam.

God fortsättning! Vi ses på Firmafesten på tisdag. Res hit! Det finns ju tåg, bil, flyg, buss å hotell!