Nils Ferlin
En klar favorit i min själ.
Jag såg att jag lovat ett tema om döden och livet. Vad passar väl bättre i dessa ljumma sommardagar än Nils Ferlins dikt, Inte ens…?
När jag var på Campingen i Kemi, satt en grå fågel, inte på grönan kvist, utan på en grånad elstolpe hela dagarna. Jag blev kär i den lilla och försökte mata den. Men vips så kom några stora äckliga kråkor och snodde smulorna. Jag tänkte att det är så här det är. Det sköra och fina och oskuldsfulla faller för våldet och framfusigheten. Så har det alltid varit. Vilket parti tänker ändra på det? Det kommer jag att rösta på! (Jag är förresten lika gammal idag, som Nisse var när han dödde…..)
09 juli 2010 den 22:47
Då får du nog öppna ett alldeles eget parti. Jag lovar att rösta på dig.
13 juli 2010 den 08:13
Känns bra med en (v)-röst!
14 juli 2010 den 07:50
Det fina, oskuldsfulla står starkare än våldet … och har en obändig kraft. Titta på alla små blommor som reser sig efter att ha blivit nedtrampade av stövlar och skor, som bryter ihop, skakar av sig och går vidare.
Det finns INGET parti jag lovar dig … som när det väl kommit till makten bevarar sin oskuld. Makt korrumperar. ALLTID.
Kramar!