Felplacerade mitträcken?

Alla undersökningar har visat att vägverkets mitträcken minskat antalet dödsolyckor i trafiken. Det är ju bra, men jag förstår inte varför dessa räcken inte kan placeras mitt i vägbanan?

Ibland är körbanan smal och ibland är den bred. Det går bra att göra omkörningar där vägen är bred. Däremot kan det vara stört omöjligt att ta sig förbi ett fordon på den smala sträckan.

Trots att jag har en ganska smal bil, är det problem med omkörningarna. Man är tvungen att signalera och blinka för att den framförvarande ska bromsa in och köra åt sidan. Detta innebär självklart en risk för vederbörande, som faktiskt i värsta fall kan köra av vägen.

Varför ska vi ha det på detta viset? Mitt råd är:

- Lägg mitträckena där de ska vara – i mitten!

Sign. Blir nog MC i vår.

Snacka om att detta retade många. Kul!

Men vi sitter alla i samma bil!

I dag är en sådan dag. Förkylningsvargen har slagit käftarna i mig, något som jag inte upplevt på tio år minst.

Jag tänkte i morse att idag går jag inte ut. Detta ska bli en tankedag. Jag tror att det är nyttigt med en resumé nån gång. Jag få t ex tid att skriva i bloggen. Jag arbetar ju på dagarna och sover mer och mer borta på nätterna så det blir inte mycket bloggeriande. I dag har jag tid! Nu kan jag sitta en stund innan resan går vidare.

Men när jag väl sitter på sängkanten, ramlar alla tankar och intryck runt i skallen så det blir omöjligt att återge.

Ska jag skriva om Usama? Är du glad för att han är död?

Ska jag skriva om Juholt? Är det vår blivande landsfader?

Ska jag skriva om kärnkraften? Hur stor är sannolikheten…?

Ska jag skriva om idrott? Nej!

Ska jag skriva om pedofiler? Hur viktiga är dom?

Ska jag skriva om livet? Det är nu!

Ska jag skriva om döden? Det är sen!

Jag tror att jag skriver inget mer. Jag hostar vidare. Så länge man hostar, lever man!

Jag spelar lite Beatles. The fool in the bed, eller vad den nu hette.

När TV-n aldrig blivit påslagen. Mörkret börjar komma och inga lampor är tända. Spotify med favoritlistan spelar och ett glas vin står på bordet. Då börjar man fundera.

 Allt kan vara lätt eller olätt.

Det är när molnen kommer glidande fast himlen är klar. De skira björkarna står som svarta silhuetter i skymningen.

Då är det skönt att få tröst av musiken. Eller att ringa till en kuratorkamrat som lyssnar.

Tack du!

Joe Cocker!

I kväll är jag lycklig. Kan det inte få vara så?

Hallå!

Idén med tionde skulle kunna överföras till samhällelig nivå.

Vi pensionärer som fått lönen halverad i ett slag, sitter och tuggar blodpudding, medan många av barnen har en inkomst dubbelt så stor som man själv haft. Vore det inte ett bra förslag att barnen skulle betala en hundradel av inkomsten till sina gamla föräldrar. Säg att man har tre barn med en månadsinkomst på 40000 kr. Det skulle innebära 1200 i pensionsökning. Då kanske de gamla skulle ha råd att köpa senaste monsterspelet till julklapp.

Pensionärer, vad tycker ni?

Jag satt i min 2xBaden i den väsande skarpa vårsolen och lyssnade på ett program på ettan om pessimism. Och tamejfan allt föll på plats!

Pessimism är egentligen något positivt. Det är pessimisterna som är de verkliga samhällsbärarna. Det är vi som står för humorn. Det är vi som tänker efter och inte bara glädjefnattar. Vi ser krampaktigt på alla positiva skeenden och försöker glädja oss.

En pessimist behöver inte vara tråkig. En pessimist skänker med humorn som vapen, sin lust till medmänniskorna. Vi har alltid ett svart moln hängande över oss, men det är vi medvetna om.

Där det finns en människa, finns ett problem. Där det finns sex miljarder människor, finns det lika många problem. Hur ska vi få det att gå ihop?

Kom med i pessimisternas skara! Sluta med fredagsmys – larvigt!  Börja med måndagstrubbel i stället. Låt veckan vara en stor avgrund som du till helgen lyckats klara dig upp ur!

Pessimistkonsulten!  Jag är själv född i Skellefteå! I november månad!

I går somnade jag till Dylan vid en kyrkogård någonstans i Sverige. Kom igen Folks! You are still alive!